yoshisvarld.blogg.se

Alltså jag måste juh säga att hunden måste verkligen formas efter en själv. Det blir verkligen sådan matte, sådan hund. För Yoshi var inte det minsta morgontrött när jag först tog honom, men gissa vem som kan ligga huuuur länge som helst och dra sig i sängen tillsammans med matte nu? Jomen Yoshi så klart! Men i samma sekund som jag gör minsta antydan till att stiga upp bokstavligen hoppar han upp, ready to go. Det går verkligen från 0 till 100 på en millisekund! Jag önskar bara att matte var likadan, för första morgonrastningen gör jag i princip i sömnen. Matte är så fruktansvärt segstartad. Men när jag väl fått vakna till liv är jag lika taggad som Yoshi, det tar bara lite länge tid för matte. Min förra hund var precis likadan som Yoshi, han kunde ligga med mig i sängen huuuur länge som helst. Han älskade att ligga och mysa i sängen med matte, precis som Yoshi har börjat göra. Så det måste verkligen vara så att de formas efter hur en själv är, för Yoshi är personlighetsmässigt på många sätt helt annorlunda jämfört med Rocky. Fast på något sätt ändå så lik... han har samma lugn och trygghet som Rocky. Kanske därför jag fastnade för just Yoshi?

 

Nu börjar Yoshi verkligen göra stora framsteg i väldigt mycket! Han har slutat att bita i gardinen HELT. Jag antar att han efter mina tusentals "NEJ" insåg att "nej, jag får verkligen inte bita i den här och det kanske är bäst att lyssna på matte". Däremot har han kommit på att det är jätteroligt att bita i och kampa med kopplet. Det får han absolut inte göra för mig. Jag är väldigt konsekvent och säger åt honom DIREKT han börjar. Eller direkt jag märker det, ibland smyger han bakom mig och börjar bita i kopplet när jag inte ser. Han är inte dum, den där! Till en början kändes det som att våra promenader endast bestod av en massa, massa "nej" och han verkade inte ens ta notis om mina bannor. Men nu, NU ÄNTLIGEN verkar budskapet ha gått fram. Så fort jag säger nej släpper han det ur munnen. Jag har börjat berömma honom när han släpper det och fokuserar på mig istället och gissa vem som har börjat gå jättefint i kopplet? Ååh, matte är så stolt. ♥ Men han testar juh ändå och biter i kopplet lite då och då. Men det har börjat ge resultat i alla fall.

 

Idag har vi gått på stan för att miljöträna igen. Han var inte lika skrajsen och skulle springa iväg från alla han mötte som han gjorde tidigare, utan gick istället mycket bättre i kopplet. När han verkade bli lite rädd för t.ex. en barnvagn eller någon som gick med en stor väska, distraherade jag honom antingen med en leksak eller godis och det gick helt suveränt bra. Sedan satt vi en bra stund och bara kollade på folk, och som alltid kommer det fram en massa människor som vill hälsa när de ser en liten valp. Jag har aldrig varit så populär som när jag sitter med Yoshi och miljötränar! En rolig sak är att det ofta är andra hundmänniskor som kommer fram och ofta börjar de berätta om sina hundar. Alla hundägare önskar mig också lycka till, de vet vad det innebär att ha valp. ;) Det är alltid roligt att få prata hund med likasainnade! Mindre roligt är det med människor som inte har lika stor koll på hundar och blir nästintill förnärmade när jag inte låter dem ta i Yoshi. Yoshi är inte lika reserverad som tidigare, utan blir glad när folk vill hälsa. Däremot tycker han inte alltid om att de tar på honom, så jag är tydlig med att om de vill hälsa måste han få komma fram själv och det är inte alla som förstår det. Men det är min hund, mina regler.

 

Vi började juh träna föremålsintresse tidigare och lade ett litet enkelt spår som Yoshi fick prova när vi var ute med Affe i skogen. Jag har sedan lagt likadana spår när vi har varit ute och promenerat i skogen och han blir bara duktigare och duktigare. De är korta och enkla och fokuset ligger mer på att han ska tycka att det är kul att hitta sina leksaker och han har verkligen förstått att det är jäääättebra när han hittar dem! Men han har för varje spår jag har lagt faktiskt spårat mer och mer. Det är så fantastiskt att få vara en del av Yoshis resa, för han är så grymt arbetsvillig och lär sig så otroligt fort! Matte får verkligen tänka till ibland för att han inte ska lära sig dumheter och olater eller lära sig fel, då han är så otroligt snabb på att snappa upp saker.

 

Han har varit HELT rumsren i 4-5 dagar i sträck, men sedan hände en liten olycka när Affe var på besök och sedan hände en till liten olycka idag när matte hade plockat fram alla leksaker och vi hade lite bustid. Jag tror att han blev alldeles för uppspelt, för det hände som bara mitt i allt och han var ändå nyrastad båda gångerna. Vad gäller leksakerna bestämde jag tidigt efter att Yoshi kom hem att hans leksaker inte får ligga framme jämt, utan matte eller husse bestämmer när han får leka och vi bestämmer också när leken avslutas. Han blir väldigt uppspelt och får otroligt svårt att varva ner när leksakerna ligger framme hela tiden och det var därför jag bestämde att inga leksaker får ligga framme annat än just när vi leker. Det har fungerat jättebra och Yoshi blev direkt mycket lugnare och mindre uppstressad här hemma. Däremot har han alltid en liten tuggleksak och tuggben liggandes framme eftersom det verkar klia något så förbannat i de där sylvassa små gaddarna.

 

Förutom att det märks att Yoshi blir äldre genom att han blir så duktig och lär sig saker så fort, har han verkligen börjat växa nu och fort går det! Igårkväll vägde vi honom igen och då vägde han 6,4 kilo! Bara ett par dagar innan vägde vi honom och då vägde han 5,9, så nu jäklar växer han verkligen i rasande fart. Huvvaligen, snart kommer min lilla minigris vara en fullvuxen stor kille. ♥ Även om jag blir jättestolt för varje hekto han går upp, för varje centimeter han växer och för varje sak han lär sig, vill jag juh som ändå att han ska fortsätta vara liten och söt liiiite lite längre.

 

Jag har för övrigt en helt död hund efter svängen på stan. :)