yoshisvarld.blogg.se

Denna helg har jag och Yoshi spenderat i Luleå hos min lillebror, hans mamma och hans extrasyrror. Näst yngsta brorsan har också varit här i helgen, så Yoshi har haft fyra barn att hålla reda på! (Eller okey, tre barn och en tonåring som vi knappt har sett röken av.)

 

Till en början var han mer reserverad och osäker i den nya mijön, om än han är tuff och knatar omkring överallt som om han ägde stället. Men när han ska varva ner och vila börjar det märkas att det är ett nytt ställe och många nya människor, då han vill ha lugn och ro när han ska sova. Han har gått omkring och hässjat och varit uppstressad och till slut kilade han ner på egen hand till rummet där han och jag sover. Annars följer han mig hack-i-häl var jag än går, så jag blev lite förvånad över att han vågade gå så långt ifrån matte. Dock låg han och sov bredvid min väska och sakerna jag hade packat upp. "Vårt rum" blev hans nya trygghet och han har hela helgen gått ner dit för att få vila ostört. Jag tycker att det är jättebra att han kan gå undan när han känner att han behöver få vara ifred. Ibland när han har haft svårt att varva ner har jag gått ner med honom och stängt dörren om oss. Då har han lugnat sig på ett par minuter och sover och vilar sedan lugnt.

 

Första dagen var han otroligt skällig och skällde ut SAMTLIGA familjemedlemmar med råge om och om igen. De fick inte riktigt ta i honom och han höll sig väldigt nära matte. Nästa dag skälldes de ut igen då han träffade dem, men var betydligt lugnare med skällandet än tidigare. När Brorsorna var ute och åkta kana på en kulle följde jag och Yoshi med ut och han tyckte att det verkade väldigt läskigt när de åkte, så de skälldes ut ordentligt och han reste till och med ragg och vägrade först gå någonstans i närheten av dem. Trots att han sedan kom fram och nosade på dem kunde han inte riktigt släppa att han hunnit bli så rädd utan fortsatte att skälla och resa ragg, men då med svansen viftande samtidigt. När vi senare på kvällen var ute på samma ställe var han och nosade och undersökte kullen noggrannt. Idag när vi gick ut och jag åkte kana tillsammans med dem gick det betydligt bättre och Yoshi sprang och jagade dem och tyckte att det var så roligt att leka tillsammans med dem att han knappt ville följa med matte in först! Det tar ett tag innan Yoshi släpper in folk, men när han väl gör det älskar han dem.

 

Yoshi har juh träffat min lillebror, hans mamma och ena extrasyrran förut och jag märkte en stor skillnad i hans skall när han först hälsade på dem och när sedan min andra lillebror kom, som han aldrig hade träffat förut. Då blev det ett helt annat skall och han hade stenkoll på honom väldigt länge. Så fort han tyckte att han gjorde något konstigt skällde han ut honom. Hela fredagen var han rätt reserverad och försiktig kring min äldre lillebror. Men det slutade så klart med att han idag ville följa med och leka med honom överallt. Småbrorsorna var juh jätteroliga att vara med!

 

Den yngsta extrasyrran har hela tiden varit rädd för Yoshi och knappt vågat låta honom gå fram och nosa och gärna viljat springa iväg när Yoshi har närmat sig. Jag kan efter denna helg stolt berätta för er att hon inte längre är rädd för Yoshi. Hon har suttit med mig och Yoshi nästan mest av alla barnen och klappat honom, viljat hålla på med honom, pratat om hundar och så vidare. Hon berättade för min extramamma att Yoshi var den finaste hunden i världen och när hon blir stor skulle hon också ha en sådan hund. Ja, Yoshi är verkligen finast i världen. ♥ Och den där lilla sötskallen snärjer sig in i allas hjärtan, bevisligen! Men det är svårt att inte bli totalt kär i den där lilla sötplutten. Matte är så stolt över honom. ♥

 

Jag och barnen har tillsammans gömt godis åt honom i huset som han har fått leta. Idag gömde vi några riktiga svåringar där det syntes så tydligt att han sökte. Det gick riktigt att se hur han vädrade i luften för att fånga upp var nästa gobit låg. Åh, det var så vackert att se! Han blir bara duktigare och duktigare på att leta godis inomhus. Han gör det dessutom så orädd och med så stor framgång på ett nytt ställe. Stora pluspoäng där, min grabb! Jag måste återigen få skryta om min hunds nosarbete, men han är så himla duktig. Vi kommer verkligen kunna arbeta med hans nos i framtiden och han kommer säkerligen vara jätteduktig. Jag fick mycket ny inspiration från senaste valpkursen också, då vi övade på nosarbete och fick information om och sedan se när instruktörens hund utförde ett moment från en ny träningsgren inom nosarbete som har kommit till Sverige. Det måste jag definitivt prova med Yoshi! Det är bara så många materiella saker som måste inhandlas först, så jag kan tyvärr inte börja med det nununupåengånghelstimittförraliv som jag skulle vilja. Men ibland måste man väl ha tålamod. I guess. Även om matte tycker att det är rätt överskattat när det gäller sådant här.

 

Idag har vi också varit till kyrkbyn en sväng, där lillebrors lärare fick ta emot ett pris för Årets nyckelbärare. Det var dessutom julmarknad och därmed mycket folk ute i svängen. Perfekt träning för Yoshi! Helst eftersom han har haft en så jobbig helg med skällandet. Men han skällde inte en endaste gång under hela den promenaden. När han nu efter en hel helg har insett att det inte är så farliga människor vi sover hos, har han lugnat sitt skällande markant även mot främlingar vi möter. Men han tar gärna till rösten när han blir glad, när han är hungrig, när matte står och skär upp leverpastej och när han busar. Det är en pratglad kille jag har som mer än gärna använder rösten för att berätta vad han vill och känner. Grovt skall har han dessutom fått. Står folk utanför dörren och hör honom skälla kan de knappast tro att det är en liten valp som låter så där illa! För illa låter det verkligen, i alla fall enligt matte. Så man kan säga att jag sover tryggt om nätterna nu när jag har Yoshi. Ingen passerar obemärkt förbi och hans skall skrämmer nog bort alla elakingar som jag alltid tror ska komma in till oss under nätterna. (Matte är lite mörkrädd och har nästintill utvecklat en fobi/paranoia för att någon ska ta sig in i lägenheten under natten. Om jag upptäcker att dörren har varit olåst måste jag leta igenom ALLA rum och utrymmen noggrannt, sedan kan jag inte sova på flera timmar för att jag tror att någon har smugit sig in medan dörren var olåst. Får jag veta att dörren har stått olåst hela natten får jag panik och blir helnojjig, går hela tiden och kollar igenom alla rum och kollar så att dörren är låst.)

 

Imorgon bär det av hem igen. Yoshi var väldigt åksjuk på bussresan hit och jag gruvar mig lite för hur bussresan hem ska gå. Det gör lite ont i hjärtat att se honom må så illa. Det bara rinner dregel om honom och hela hans mun och hals är drypande blöt av dregel när vi kliver av bussen. På vägen hit hann han spy tre gånger dessutom. En gång i bussen från Piteå och två gånger i lokaltrafikens buss på väg hem till lillebror. Han gillar verkligen inte lokaltrafik, vilken stad vi än befinner oss i! Men det förstår jag, de skumpar värst av alla och låter riktigt illa.